Kamin


Efter att i två säsonger ha trilskats med min Wallas 1300, skruvat isär och ihop, justerat och köpt reservdelar å åbäket ändå inte vill ge värme, och dessutom ryker in, så har jag bestämt mig för att försöka lösa problemet på eget sätt.

Jag ska försöka bygga en egen kamin i tunn plåt och använder värmeljus som bränsle, samt kylfläktar från datorer för att transportera värmen vidare.  För ett antal år sedan byggde jag en vedkamin med fläkt för att värma min fars garage, och den var/är väldans effektiv. Så den nya båtkaminen planerar jag på samma principer fast mycket mindre till storleken och effekt naturligtvis.

Jag är dålig på fysik och matte men enligt mina snabba uträkningar som känns lite för enkla för att vara sann blir effekten i teorin: 1st värmeljus= ca 100w x 16st värmeljus = 1600w   x 4tim= 6400w. http://mogetorp.net/bloggarkiv/kilowatt.html Hur många watt som blir kvar innan varmluften kommit ut i salongen är en annan femma.

Mitt mål är att få åtminstonde frostfritt i båten under sommarmånaderna, och det är för mycket begärt av min Wallas kan jag lova.

Material, so far:

Datorfläktar, har jag plockat ur skrotade datorer, för varför slängaut onöding kosing när man kan återvinna?

Jag har även kommit över ett parti tunnplåt från en kakburksfabrik, (guld och silverblank plåt)

”Allt som kostar pengar är för dyrt”, som vi fattiga kommunalarbetare brukar säga. Skämt å sido..

Sedan tillkommer poppnit, ljuddämparpasta, slangklämmor,aluminiumslang och säkert lite mer saker vad det lider.

Men först har jag tillverkat en modell i hårdpapp för att undvika allt för mycket tabbar. Det är även lättare att fundera på detaljlösningarna när man har en fysisk modell att vrida och vända på. Jag funderar just nu på hur genomströmningsröret/rören skall utformas och bästa placering. Fläkt eller fläktar, luckan på framsidan.

Princip modell Kamin 1#

Dubbelmantlad

Vänster. Här kan man se dubbelmantlingen. Den kalla luften blåser upp till kaminens tak och blir uppvärmd, åker sedan ner på andra sidan och ut i salongen. Skorstenen går rakt igenom manteln.  Även skorstensröret borde gå att mantla med en separat fläkt.Modell

Höger. Den blå pilen är kall luft som fläkten (svarta) blåser in i mantlingen.

Här har luften chans att ta sig två vägar genom kaminen och bli uppvärmd,

dels över och dels igenom via genomgående rör som blir uppvärmda.

Enkel prototyp 1#

För att testa principen och få en ungefärlig verkningsgrad av kaminen så byggdes en enklare variant av några (tomma) kakburkar samt en 80×80 datorfläkt.kamin-1-flaktsida1

Den övre burken är som synes lite större och utgör därför en superb mantling.

På ett lock i botten av kaminen laddades några värmeljus. I centrum kommer syret in till förbränning.

kamin-1-botten

Eftersom det var ett grovtest av en teori så har inget ‘finlir’ på tillverkningen i form av detaljer lagts ner. Därför uppstod en del problem samt spekulationer till.. hur och varför.

kamin-1-flakt

Bilden är tagen uppifrån och visar luften som blåser in i mantlingen. Men även den tjuvluft som gick utanpå och sedan följde burkens form till baksidan där den…

kamin-1-utblas…helt enkelt krockade och blandades med den uppvärmda luften som blåste ur hålet. Slutsatsen av detta är: montera inte en platt fläkt på rund burk utan att täta! Samt: montera ett riktande rör för utluften i hålet!

Det kom i alla fall ut lite varmluft. Gissningsvis ca 15-20 grader varmare än omgivande luft. Summan av kardemumman är: Om alla skarvar i manteln varit täta och mantlingen varit hela vägen ner, samt att fläkten varit placerad nedtill och luften transporterats den vägen pappmodellen visar, hade temperaturen ökat något.

Utvecklingen går vidare…

Ovetenskapliga resultat av omfattande tester

Idag har jag utfört lite mätningar på lufttemperaturer med olika bränslen och konstruktion. Resultaten blev lite oväntade för mig. Som mätinstrument använde jag en vanlig ‘ute/inne’ termometer. Den ena änden vid fläktens in-luft och andra änden i hålet där luften kommer ut uppvärmd. Då kunde jag enkelt se temperaturökningen oavsett den omgivande temperaturen.

kamin-1-flaktsida2

Testerna utfördes på ovannämda ”kakburks-kamin”, och börjades med bara den övre dubbelmantlade delen av burken och med bottenlocket. kamin-1-botten2

Alltså blev kaminen väldigt liten i volym och därför snabbare uppvärmd, och varmare… trodde jag..

Mätningarna dokumenterades var 5:e min i totalt 25min/bränsle, och sedan ett uträknat medel som gav följande resultat:

8 st värmeljus (av fr början 12 st) = 6,6 ° C

1 st marschall = 6.3 ° C

T-sprit i triangia-kopp = För varmt, när det skiljde 40 °C och skorstenen såg ut som arslet på en JAS åkte pulversläckaren fram.

Hypotes: Troligtvis har värmen varit något högre om mantlingens bottenring slutit tätare kring brännkammaren. Stort läckage och värmeförlust förmodat.

kamin-1-flaktsida3Med alla tre burkar på plats, blev resultatet som följer:

12 st värmeljus = 10 °C

1 st marschall = 18,8 °C

T-spriten hade vid det här laget redan ‘bränt sina skepp’ !

Hypotes: Mindre läckage däa mindre värmeförlust, samt större yta av den övre burken är uppvärmd. kamin-1-insida11

Bild tv: Övre delen av burken blir varm. kamin-1-insida2

Bild th: Hela övre burken blir varm och ger bättre värme.

Värmeljusen var av modell Euroshopper och marschallen av modell Dollar Store.

Summeringen av detta kan nog vara att T-sprit ger mest värme, men vill man verkligen ha 100grader inne i båten..? Svaret är nog JA.. om man har ett finskt pass, men det har inte jag! Marschallen är nog kanske den bästa värmaren där näst, men den sotar ganska mycket. Skvimp risken är lättare att undvika med marschaller med ”krage” än med värmeljus. Med värmeljusen är det enklare att finjustera temperaturen/antal ljus. En ökning av värmen inne i båten med ca 15 °C borde på sommaren räcka för att slippa kapilärkondensationen, som rätt och slätt får madrasserna att bli fuktiga och råa.

Ny variant av kamin

Modell 2#

Två spirorör 30cm långa med diametrarna 100 samt 120mm.

spiro-tre-cmTvå rader värmeljus.

Enligt förpackningen från IKEA bör det vara minst 3cm mellan ljusen, men där står inget om att använda dem till båtvärmare modell ‘Spiro 120’…

Alternativt 3 st marshaller, men sotningen blir ett dilemma.

spirokamin-langsida-paintBlå pil= kall-luft IN

Röd pil= varmluft UT (utom text & ‘Fläkt’)

Grönt= Skorsten

Längst ner är IN-luften till brännkammaren i hål som stämmer överens med hålen i ljuslådan.

spiro-ut-paint

Ljuslågan kommer upp i mantlingens yttre hölje genom hål som är anpassade efter ljusets placering. Värme och avgaser värmer upp det innre röret påvägen till den gröna skorstenen, och sedan vidare upp till ozonlagret och fixar kaptenens solbränna…

spiro-mantling1-paint

Närstudie på mantling och luftens förunderliga förvandling från kall till varm(are)..

De svarta mojarna ska föreställa roterande fläktblad.

…Jag säger som jag sade om den första modellen.. -Dä här kommer f*n bara å funka dä..

Skam den som ger sig.

Kamin 2#

Då var prototypen äntligen ihop monterad. Nu återstår endast att montera fläkten och en slang för ut blåset. Med lite enkla tester av värmeljus och marschaller, så har jag valt det senare – trots sotet.  spiro-prototyp På bilden är ej lådan monterad ännu. Batteri-haveri i kameran resulterade i uteblivna monteringsbeskrivningar.

Som av en liten händelse så upptäckte jag att marschaller sotar olika mycket, beroende vad de innehåller(?). De med det röda stearinet kommer från Dollar, och ryker mycket mindre än de med bruna stearinet, som är köpta på Rusta.

Det är ju lite synd eftersom Rusta marschallerna är så pass höga i sidorna att det enkelt går att klippa och vika ner kanterna som ”skvimpskydd”. marshallerhalprov-1

För att se hur stort hål för lågan som behövs och hur den beter sig och sotar, så provades en marschall i laboratoriet.

(Självklart var jag iförd vit rock och små halvrunda läsglasögon på nästippen).

Avståndet mellan plåtarna motsvarar avståndet mellan rören i kaminen. halprov-2

Efter ca fem minuter hade den bruna marschallen byggt upp ett sotlager på flera millimeter, medan den röda endast svärtat plåten något.

Fläkten och utblåset är monterat…kamin-2-ren-2…och så här blev det.

En blank och …fin(?) skapelse.

Den påminner lite om en dammsugare.. eller kanske en ångmaskin.. ?kamin-2-ren

En kortare proveldning med tre marschaller visade att ut-luften höll uppskattningsvis 30°C högre temperatur än omgivande luft. Termometern räckte bara till 40°C, och ”kvicksilvret” fortsatte långt högre än så!

En ny liten upptäckt gjordes när lådan med marschallerna drogs ut. Vekarna åkte omkring lite hur som helst i stearinet som var i flytande form. Detta borde medföra att, om båten gungar, glider de ur sin position i förhållandet till hålet upp i mantlingen. Detta leder i sin tur att det inte värmer lika effektivt eller att veken tippar omkull i stearinet och slocknar.

Ett annat problem som redan är omnämnt är sotet. Även om dessa röda marschaller sotar mindre, så sotar de lite i överkant än vad som är önskat.

Utvecklingen går vidare…

Vid eldningsprov av marschaller har följande problem uppstått. Efter mindre än en timme börjar stearinet koka och gaserna som uppstår antänder hela marschallen. Detta fenomen är i och för sig inte någon nyupptäkt. Det samma händer ju med vanliga värmeljus som står i för trånga utrymmen eller för nära varandra. Eftersom mina tester är utförda under något sånär säkra former så har inga otrevliga olyckor uppstått.marschallbrand-42

Marschallen är placerad i en plåtlåda som motsvarar kaminens brännkammare. Plåtlocket motsvarar kaminens dubbelmantling med hål för lågan. marschallbrand-5

Två av sidorna på lådan har luftintag. Placeringen av dessa är lite högre än motsvarande på kaminen, men torde inte göra någon större skillnad för testet. marschallbrand-3

Till en början kom lågan på veken rakt upp genom hålet. Som synes på bilden gör den inte det, eftersom hela marschallen brinner.

marschallbrand-2…Anders Petters stuga står i ljusan låga hela skiten brinner oppsan… marschallbrand11

Samma fenomen uppstod i kaminen vid den längre proveldningen. Dessutom blev jag en sothög rikare på köpet. sotig-kaminDenna bild är tagen efter ca 10 minuters proveldning. Då var stearinet helt i flytande form, men utan övertändning. En fixering av vekarna var tillbörlig innan eldningen påbörjades nästa gång. Några decimeter svetstråd fick tjänstgöra som `vekfixering´.

Efter tio minuters eldning var temperaturen på ut-luften 25 grader högre än in-luften.

Efter en halvtimme 50 grader.

Efter 1 tim, 67 grader och samtliga marschaller övertända.

Efter nästan 4 tim (hade två av dem brunnit ut) och ca 20 grader på ut-luften av den sista marschallen.

När allt slocknat och kallnat kunde man konstatera att hålen för lågorna var tät av sot. Hela brännkammaren full av sot, men ändå hade skorstenen levererat rök under hela tiden. Konstateringen av detta är att marschaller ryker och sotar för mycket för min smak. Dessutom levererar kaminen en lika underbar doft som wallas eländet!

Jag har lite andra idéer till lösningar på detta, som måste testas och utvecklas. mer om det nästa gång.

Kamin 3#

Ovanstående kamin är nu historia, skrotad, bortkastad! Eller i alla fall nästan, eftersom jag återvunnit några av de delar som går att använda.

Jag har nu återgått till den första modellen igen, men med några små detaljändringar. Detta på grund av att förenkla tillverkningen något. kamin-3-paint

Dubbel mantling med fläkten upptill och ut luften nedtill.

Endast plats för en marschall ,som står i bottenlocket som inte stängs helt för syretillförseln.

Locket kan stängas för att strypa syret och därmed släcka lågan.

lock Till detta använde jag först och främst de inre hylsorna och ändlocken ifrån den förra kaminen.

innerrorEn plåt med mått på ca 300 x 300 mm kliptes till och böjdes runt rörhylsorna. Jag fixerade plåten med tejp  för att enklare kunna borra och sedan poppnita utan att allt glider isär. I ändarna skruvades ändlocken fast för att sedan kunna… botten

… rulla på ytterplåten och tejpa fast den.

tejpmodellSedan märkte jag ut exakt var fläkt och utblås skulle vara, och tillverkade plåtlådan som fläkten ska sitta i ,samt utblåsningsröret. Den gamla fläkthållaren på bilden är tillverkad för en plan yta, så den gick tyvärr inte att återvinna… (History!!!) När detta var klart sprättade jag tejpen och tog bort ytterplåten för att klippa ur hålen för fläkt och blåshål.. och sen poppnita ihop hela klabbet.

bottenlock Bottenlocket för marschallen tillverkades i all hast och ser nästan bra ut, på långt håll. (Om det verkligen kommer att användas får vi se)

ihopmonterad-framsida Så här har jag tänkt mig att den skall se ut, ungeffär..

Kaminkroppen skall vara fäst på fler än ett ställe i en skena, som skruvas fast på insidan av garderobsskottet.

Locket i botten kan höjas/sänkas, för att ladda kanonen med krut.. eller kanske hellre en marschall..

ihopmonterad-botten

Locket går att vinkla ut åt sidan något så man enklare kommer åt att byta ”brasburk”.ihopmonterad-stangd-botten1

ihopmonterad-baksida1

Innan proveldningen gissade jag på att temperaturen med en marschall skulle skilja som tidigare 18 grader.. och tänka sig, det stämde precis. Efter ca en timme uppstod som ”vanligt” fenomenet övertändning. Då gav det ca 24 grader. Efter de 3-4 timmar det tog var det inte nämnvärt mycket sot innuti kaminen. Några små justeringar sedan törs jag prova den i båten på riktigt.

Den här gången kan det fasiken bara funka..!

Kamin 4#

Det är mycket enkelt att krångla till saker och ting.

Det är mycket svårare att göra det enkelt… men nu blev det lite enklare. Den nu senaste modellen ”Kamin 4” är utan dubbel mantling och färdig att testas direkt i båten.

Så här gjorde jag å så här fungerar den..

1-plat Först klippte jag ut plåten på ca 33×30 cm och borrade hål för syre till marschall som brinner som vanligt, och extra syrehål upptill för övertänd marschall.

2-delar

Sedan klippte jag ett 40mm hål i en gammal utbränd marschall som skall användas som överdel.

En plåtremsa böjdes till 40mm diameter och pop-nitades med EN nit, klipptes till och bockades som skorsten.

De två ”guld ringarna” är luftspjällen, tillverkade i två halvor vardera. Finessen med detta är att de går att öppna och stänga utan att bränna fingrarna, med hjälp av flärparna på sidan.

Den större kamin plåten falsades med milt våld runt två nya marschaller, var av en marschall var klädd med en extra plåtremsa, för att det senare inte skall vara för trångt att få in marschallen när kaminen är klar. Plåten fixerade jag ihop rullad, med tejp som på den tidigare modellen, för att kunna för borra hålen för monteringen.

3-topplock Skorstenen limmades fast med vanlig ljuddämparpasta, som kommer att härda och bli stenhårt under första eldningen.

4-monteringMer pasta runtom plåten och sedan skruvades alltsammans ihop med mycket små skruvar och muttrar som var lite pilliga att få på plats. Den sista pop-niten gick åt i skorstenen. Men med facit på hand var skruvningen bättre eftersom lite småsaker tillkom.

5-montering När jag glömde montera spjällringarna innan skruvskallarna var i vägen, så var jag glad att det inte var pop-nit som behövdes borras bort. Nu syns det hur spjällen fungerar.

6-montering Ett enkelt gångjärn i samma plåt som allt annat, samt med den lilla pinnen som blev kvar av pop-niten efter skorstenen. Tillverkning med en vanlig näbb tång! Den här detaljen fästes i en av de skruvar jag redan nämnt, som åter igen fick skruvas lös och fast ett varv. Det kanske skall nämnas att detta faktiskt är botten på kaminen.

7-montering Ja, såhär ser det ut så långt.

8-monteringStruntar man i att peta in en pinne i brasan å stänger, ser det ut så här

9-montering Låsningen är mycket enkel. Ett hål i plåten som är något större än skruven med dubbla muttrar. Här är för övrigt spjället stängt och fungerar ungeffär som ”Off” knappen på Wallasen.

10-montering En snabb tvåhands fattning och spjället fungerar som ”On” knappen på en Wallas.. nästan i alla fall…

11-montering Två plåtbyglar bockades till och hålades, samt skruvades fast i skruvar som redan skruvats på tidigare. Tja.. ungeffär så här är det väl tänkt att det ska se ut i båten.

Självklart tillkommer en slang i skorstenen samt kanske hela två datafläktar som hängs upp på lämpligt ställe för att skicka iväg varmluften i ruffen. Jag har mer och mer börjat inbilla mig att dubbelmantlingen bromsar luftflödet och att värmen inte sprider sig tillräckligt. En fläkt i mantlingen är nog helt enkelt för klent, men två lösa kan fungera bättre?

Det visar sig…

Nu… nu kan det bara funka… detta är ultimat!!!  (än så länge)

1:a  april

Monteringen av kaminen i båten blev enkel och snabb. Allt man tänkt på innan visade sig bara fungera. Kaminen gav hög värme och minst sagt en riktig ”wallas släng dig i väggen” värme!!!montage-k4

... som sagt, april april!!!

Ärligt talat, det var länge sedan jag frös så mycket i båten som när kaminen äntligen var igång.  Efter närmare en timme stod termometern fortfarande på +10. Tackluckan gläntades, och det kändes varmare utanför båten. Har jag månne uppfunnit en ny sorts AC?!?

proveldning-k4

Så här ser min nya AC.. eller kamin..(?) ut i alla fall när den är monterad i garderoben. Bakom till höger syns två små datafläktar hårt arbetandes att förflytta kall luft till ett annat kallt ställe i båten.

Summan av kardemumman: Lågan påverkades i högsta grad av att det drog genom skorstenen, både uppåt och neråt. Det rök in i båten lite då och då. Värmen försvann troligtvis snabbaste vägen ut genom skorstenen. Fläktarna var för klena för att transportera luften längre än någon decimeter. Dragspjällen fungerade utmärkt att kväva lågan.

För att  få jämn låga och drag finns två sätt, det ena är en hög skorsten, det andra är en fläkt till in suget som helst bör vara underifrån. Alltså inte på sidan om lågan som denna kamin är konstruerad.

Det skall vara en förbaskat het låga, alternativt STOR sådan.

Värmen i kaminen bör transporteras omkring i något form av rör, kanal el liknande, och värma upp inne i båten tills den slutligen helst iskall lämnar skorstenen.

Så här långt har jag faktiskt ”gått om” min gamla Wallas i prestanda!  -Hur  kan han ha gjort det kanske du frågar dig? Visst ger den lika lite värme och visst drar den ström och ryker in… men den här är riktigt luktfri i jämförelsen!!!

Detta projekt kommer nog tyvärr INTE att ta slut här…

 

 

Kamin 5#

Nu har jag tagit nya tag igen

Jag tror det snart börjar närma sig ett helt år sedan jag experimenterade med den sista modellen. Jag har under de senaste veckorna funderat på att helt enkelt köpa en värmare till båten som fungerar.  Wallas, Ge-Hå Pod, gasolkamin, Eber, Isoterm… (vänta nu.. det sist nämda är ju ett kylskåp! Ett sådant har jag ju redan som båt!!!)      Det finns en uppsjö av värmare som jag tror fungerar bra, men som jag VET  ”El Costa Klöver”.

Jag hittade till slut en billig mackapär som tydligt fått bra kritik, PAN 2000.   Det är precis vad det låter som. En kastrull från tjugohundratalet!

Det är ju inte klokt, jag HAR ju faktiskt en förhatlig kastrull från 2000!!! Den där som ligger i garaget och  som jag ofta kör tårna i och varje gång tänkt… ” Du din jä*** ska jag kasta.. fast inte just nu”.

Så här ser den förhatlige ut, utan handtag.

Med en vass skruvmejsel och hammare högg jag upp små flikar i botten. Nu har den kokat sin sista potatis!

Böjde in flikarna i kastrullen.

Klippte ut en bit plåt och rundbockade, punktade ihop det, samt svetsade fast det i flikarna på insidan även det med punktning.

Tätade skarven med ljuddämparpasta eftersom jag inte hade så mycket annat att täta med. Men jag har nu i efterhand funderat på om det kanske varit bättre att använda Stovex pannkitt istället som håller för 1200 grader? Firegum skall tåla 1000 grader.

Närmast kastrullen kittade jag fast en bottenplåt som ytterhöljet på bilden är fästat i. På röret punktade jag fast tre lamellplåtar som skall styra den uppvärmda luften ut i båten. Till sist ytterhöljet som jag helt sonika fäste i bottenplåten genom att vika ihop hörnen med varandra. Hål behövdes såklart i alla plåtar för skorstenen, så först ritsar man en cirkel med en passare. Sedan hugger man upp ett hål i cirkeln, och slutligen kan man ”rulla” av den sista biten runt ritsen med en näbbtång. Man kan likna det med att rulla av locket från en sardinburk. Det första hålet jag gjorde var det som är på ytterhöljet. Man kan se att det blev lite för stort. Jag tror inte det kommer påverka värmaren nämnvärt.

I den andra änden har jag satt in en datorfläkt med måtten 93x93mm. Det finns inget överhettningsskydd på min värmare som det finns på PAN värmaren.

Så här fin blev den!   Nu återstår bara en liten strömbrytare till fläkten och en skorstenshållare till nedgångsluckan, så är den färdig att ställas direkt på spritköket och provköras. Jag uppdaterar så snart detta är gjort.

…………………………………………………………………………

Nya tider nygamla idéer.

Kastrull 2010 värmde bra, men värmen höll sig mellan tak och brösthöjd, så därför kläcktes en annan idé.

Efter en så kallad ”halshuggning” av kamin 3#, så har jag kommit så nära målet som jag någonsin varit.

Med en snabel riktar man värmen åt det håll man vill ha den. Med spisvredet ställer man värmen. Elkabel till cigg-uttaget för fläkten.

Den andra snabeln leder ut avgaserna genom skorstenen som sitter i en bräda i utgångsluckan. (Den snabeln fungerar utmärkt att bränna sig i flinten om man vill)

Brädan ligger löst och kläms fast mellan taklucka och nedgångslucka.

Kanske inte i säljbar finish, men väl så funktionsduglig!

Med en temperatur i båten på +15, så värms båten upp på högsta effekt på spisen till 20 grader på ca 15 minuter. Sedan har det gått bra att vrida ner spislågan till ett minimum och underhålls värma.

 

 

En reflektion på kamin projektet:

Detta har på något sätt varit som att uppfinna hjulet på nytt. Många aha upplevelser har kommit och gått. Det finns såklart fortfarande detaljer, som risken för syrebrist inne i båten eller t.ex brandsäkerheten, att förbättra. Under de år detta pågått har jag förbrukat 3 (TRE) pulversläckare. I två av de tillfällen pga tester med T-röd som bränsle. Den sista gången för att jag inte fyllde spritköket PÅ RÄTT SÄTT, tyvärr av ren lathet. Man bör ha minst en pulversläckare i båten, och som ska kontrolleras några gånger per säsong. Även en brandfilt. Pulver är, utan att överdriva, förbaskat svår sanerat, men bättre än att mista sin båt eller värre.

Sista utvägen är att bygga en egen värmare som ”kanske” kan fungera. Med  en bra sovsäck och Fleece filtar i kojen klarar man sig länge. Med en godkänd, trygg och effektiv värmare lite längre!

 

Annonser

5 Responses to Kamin

  1. Anders Ulin skriver:

    Mycket kluriga konstruktioner, gillar sånt !!

    Föreslår en liten lagom gasolbrännare med lämpligt munstycke- kan reglera effekten noga. Kan kylflänsar utanpå metallhöljet och skorstenen vara ngt ? Fördelar värmen bättre. Finns reostatstyrda fläktar som kopplas till en sensor som ökar/minskar varvtalet efter temperaturen ! ( Oftast inte i gamla datorer men finns för några hundringar på nätet ) Lycka till !! / AU

  2. Åke Jonsson skriver:

    Med fotogenbrännare är Du tillbaka till Wallasvärmaren!

  3. Sven Erik Nordin skriver:

    Något att skaffa dig patent på!! Har du inte funderat på att byta ut värmeljusen mot en enkel fotogenbrännare (typ fotogenlampa)?

  4. Göran Thybäck skriver:

    Du är ett geni! Världen väntar påatt upptäcka dig! Hälsn fr GT

%d bloggare gillar detta: